Igår var vi på julmarknad i Åsbräcka bygdegård. Det var som att kliva rakt in i ett vykort som doftade pepparkaka, hemmagjort godis och kaffe. Folk gick omkring med en blick som sa ”jag ska bara titta”. Detta samtidigt som händerna var fulla med olika hantverk, hemkokt sylt och brun papperspåse med brödlimpor och mjuk marknadspepparkaka. Vid varje marknadsbord fanns en ivrig försäljare som på något magiskt sätt fått för sig att deras honung, smidesljusstake eller träkniv var svaret på julklappsproblemen.
Julmarknader är helt enkelt en plats där julstämning finns men det är också en mötesplats. Det dyker alltid upp någon/några som tidigare i livet korsat ens väg. Det är inte alltid man kommer ihåg namn men efter de inledande presentationsvändorna rinner minnena till och kommer-du-ihåg-repliken återkommer med jämna mellanrum. Det brukar bli många aha:n och skratten ligger nära till hands. Precis så är det när det är julmarknad i Åsbräcka söder om Trollhättan.
