2016 en söndagsförmiddag på ett halvlerigt gärde. Klassen H 10 är precis avverkad och det är prisutdelning. I topp ungherrarna Hogedal och Toftén med förnamnen Liam och Hugo.
28 år mellan två prisutdelningar men historien upprepar sig. En tillfällighet, ja kanske men de två händelserna visar det karaktäristiska för orienteringsidrotten. Rekryteringen och återväxten sker främst inom familje- och vänkretsen. Sannolikt är det så i många idrotter. Barn präglas av det föräldrar och närstående gör. Men ibland undras om inte detta är särskilt accentuerat i skogssporten. Egentligen inte så konstigt. Orientering är komplext med allt runt omkring. Det är många rutiner och koder som måste läras in och tillämpas. Just därför är det många gånger svårt med rekrytering av nya som inte alls haft kontakt med sporten tidigare och därför inte fått med sig något från "modersmjölken".
