Nattastrul ...

Det började redan vid avfärden från Vänersborg. Konstaterade att batteriet till pannlampan inte laddats. Det har strulat tidigare men naturligtvis var det bortglömt. Snabbt rotades en gammal lampa fram med lika gammalt batteri. Satsade på att ladda lite extra i stugan där vi skulle bo. Den lyste ... men inte så länge vilket konstaterades en halvtimme innan start. Sporthandlaren på plats hade en ny lampa med nyladdat batteri ... sa hon.

Det blev ett inköp och så bar det iväg till start. Hade lampan tänd för att vänja mig. Vid starten konstaterade jag att lampan gick ner i effekt och så började den blinka, signalen om att batteriet är slut. Den hade inte fått så mycket laddning. Vad göra? Frågade startpersonalen om det fanns en lampa till övers. Jajamen, en enklare variant fast jag har bara laddat den en timma.

En minut innan start och lampan var på plats. Så bar det iväg och det funkade i 20 minuter ... ljuset avtog. Tryckte på manöverknappen och fick lägre effekt. Det funkade och då var det bara att fortsätta. Det gick bra ytterligare någon kilometer men så började remmen runt huvudet att lossna. Det var bara att ställa sig still och fixa till i mörkret. Minuterna tickade iväg och tankarna kom; jag skiter i det här. Men, men lampan lyste fortfarande fast med reducerad effekt. Det var bara att tugga på och jag kom i mål. Tio minuter efter, ändå hyggligt beroende på omständigheterna. 

Men sammantaget, oj vilket strul! Idag väntar DM-sprinten i dagsljus som tur är!