Det var precis en vecka sedan det var orientering senast. Orsaken och förklaringen är enkel. Under helgen fanns det ingen tävling för "gammfolk" och dessutom är utbudet av andra arrangemang litet nu under sen höst. Därför kändes det extra kul att dra till Alingsås under förmiddagen. Där väntade veteranrace i kuperad terräng med mycket utmanade orientering. Ett 70-tal "vets" mötte upp i det soliga och krispiga vädret med grader precis under tio.
Efter loppet är alla utspridda i små grupper, man växlar några ord och eftersnackar som vanligt naturligtvis med anmodat avstånd. Överhörde några samtal och mycket kretsar naturligtvis kring restriktioner/påbud/uppmaningar med anledning av pandemin. Kom att tänka på en sak, som jag skrev i handboken "Vässa arbetsformen" 1997, när jag hörde olika infallsvinklar, konstateranden och tolkningar:
—————
Vad står det egentligen i nedanstående mening?
Killar får lättare träningsvärk än tjejer!
Vid första anblicken tycks svaret vara givet:
Killar får lindrigare träningsvärk än tjejer!
Men efter en tankevända dyker fler tolkningsalternativ upp:
Killar får oftare träningsvärk än tjejer!
Killar får träningsvärk oftare än de får en tjej!
Den korta meningen med sex vardagliga ord kan uppfattas på olika sätt och konsekvenser eller åtgärder skulle variera om man exempelvis skulle komma tillrätta med träningsvärksproblematiken. Exemplet understryker vikten av samsyn.
—————
Det florerar många olika tolkningar av myndigheternas påbud vad gäller vad som är tillåtet eller inte bara inom orienteringsvärlden. Det skapar märkliga åtgärder och handlingar som stundtals är minst sagt svårbegripliga. När restriktioner är otydliga och luddiga är det i högsta grad mänskligt att enskilda individer eller grupper gör sina egna antaganden för att på så sätt göra tillvaron hanterbar.
Ser att det är en stor utmaning för de som "styr och ställer" i olika sammanhang att fundera på hur man kan agera mera distinkt och helst glasklart. Tydlighet citeras, otydlighet tolkas!
