3 x Hogedal …

Gårdagseftermiddagen var underbart skön med härligt sommarväder. Dock kändes det något surt efter debaclet på den så kallade sprintorienteringen. Men vad gör det.

Barnbarn #2 som är vårt ressällskap gillar Discgolf och spanar alltid in vilka banor som finns i närheten. Så också igår kväll och han hittade ett alternativ strax norr om Karlshamn. 

Vi åkte dit, lånade några av Gabbes discar, och så blev det tävling på de nio korgarna.

Vi var chanslösa mot junioren men det blev en riktigt kul runda.

Vi träffade familjen Franzén som byggt och ansvarade för banan. De visade sig vara före detta orienterare och vi hade flera gemensamma bekanta. Det blev ett kul tjöt med härligt positiva och inbjudande människor. Uppladdningen kunde inte bli bättre inför dagens långdistansorientering.

Vi vaknade i tidig morgontimma denna söndag och hörde hur regnet piskade mot fönsterrutan. Persiennerna åkte upp och molnen var gråmörka om inte svarta ... hur ska det bli under dagens lopp?

Regnet fortsatte envist och när vi väl hade förflyttat oss halvannan kilometer till startplatsen tilltog det ännu mer. Men när väl startpipet ljöd brydde man sig inte längre om nederbörden ... bara att kämpa på!

Fick till ett riktigt bra lopp på den utmanande och kartläsningskrävande banan. Efter målgång möttes jag av barnbarnet som meddelade att jag krossat allt motstånd med en segermarginal på hela tio minuter till tvåan. - Man skojar inte så med gamlingar blev svaret men efter koll på mobilens liveresultat visade det sig att så var fallet. Junioren var inte sämre, han vann H16-klassen och inte nog med det ... yngsta sonen hade anslutit och även han toppade sin klass. 3 x Hogedal i topp blev det vid denna riktigt blöta tillställning.

Vi drog snabbt till hotellet och funderade på att tillbringa eftermiddagen i Spa- och relaxavdelningen men, men ... det kostade 350:-/person för bubbelpool, kallt fotbad och ”upplevelseduschar”. Vi konstaterade krasst att vi redan under förmiddagen fått det mesta av detta tillgodosett. Istället blev det lång och het dusch på hotellrummet, koll på TV-sport och tupplur under tjockt täcke ... gött!

Imorgon lämnar vi Blekinge för färd åt nordost via Kalmar och Oskarshamn till Västervik. Där väntar tre tävlingsdagar som inleds med en sprint ... förhoppningsvis en "riktig" sådan. Då ansluter även barnbarn #1 med mamma Emelie.

Mysko …

Igår kväll nådde vi Karlshamn och laddade upp på stadens hamburgeri/pizzeria inför dagens orientering. Sprint av förlängd karaktär stod på programmet med Väggabadet som arena. 

Sprintorienteringens kännetecken/karaktär är enligt regelverket löpning i mycket hög fart i lättlöpta parker, på gator eller i skogar. Segrartiden ska vara 12-15 minuter, både för damer och herrar.

Inför dagens lopp kunde vi alltså inrikta oss på något längre banor än vad reglerna anger alltså löptider på så där 20-25 minuter. Så var det inte.

Banorna gick huvudsakligen i skogen, bushig sådan. Kontrollerna var generellt rejält nedstukna i bergsskrevor och dolda.

Vän av ordning undrar naturligtvis hur det kan bli så här; det var absolut inte löpning i mycket hög fart i lättlöpta parker, på gator eller i skogar.

Orienteringsförbundets byråkrater och regelskrivare producerar ständigt promemorier, anvisningar, föreskrifter och direktiv. Dessutom ställs krav på banläggare att man med jämna mellanrum måste uppdatera/förnya sin banläggarlicens.

Någonstans blir det uppenbarligen ändå fel. Läser och följer inte banläggare dokumenten och anvisningarna eller är det så att utbildarna sprider irrläror och driver egna agendor? 

Oavsett vilket så blev det ändå ordentligt fel denna dag i Karlshamn.

Efter målgång gavs en förklaring/tillrättaläggande av någon initierad; när kartor med så kallad sprintnorm används ska det kallas "sprint" oavsett hur terrängen är. Tillåt mig att tvivla ... det är något som måste kollas upp.

Men trots detta var det riktigt kul och en utmaning. Dock en stor misstanke/förmodan om att en kontroll inte var helt rätt placerad. Jag och flertalet andra fick inte ihop det, förlorade en hel del tid och rasade i resultatlistan. 

Efter loppet blev det skönt bad i bräckt vatten och sedan till boendet för att kolla in TV-sändningar. Det är mycket sport denna lördag!

Imorgon väntar långdistans och arrangören meddelar att det handlar om mycket detaljrik kustterräng, måttlig kupering med en del partier med stora höjdskillnader. Terrängen är omväxlande, storstammig bokskog, hällmarkspartier, tallskog, småskuren klippterräng vid kusten.

Men man vet aldrig ... ett öppet sinne krävs ... det blir kanske lättlöpt och enkel orientering ... 🤔🥴🤪

Pinsamt …

Kollade in brottstycken från debatten mellan Trump och Biden inför presidentvalet senare i år. Ja vad ska man säga ... det får bli suck, suck, suck! Det var någon kommentator som med bestämdhet hävdade att bägge borde äta prestationshöjande medel. Jag är benägen att hålla med. En del av inläggen var på samma nivå som uppgörelser mellan småpojkars fight i sandlådan. Är det verkligen pajkastning som krävs för att ragga röster?

Båda kandidater har passerat gubbåldern. Hur kan det komma sig att man ändå från bägge partierna släpper fram kandidater som för länge sedan passerat bäst-före-datum. Det är en gåta speciellt för en nation som på många sätt ligger i framkant. Är det så svårt att hitta yngre kandidater?

Stärks än mer i min uppfattning att i alla sammanhang ska gamlingar som passerat 70 släppa taget och inte fortsatt styra och ställa. Däremot kan de agera som faddrar, mentorer, stöttare och rådgivare. Beslutsfattande och bestämmande ska överlåtas till yngre generationer!

Desto roligare var det att under kvällen följa SM-kvalet i sprintorientering och kunna konstatera att barnbarn #1 och klubbkompisen Andrea grejade finalplatser. Imorgon avgörs finalen i Västerås.

Härliga dagar …

Norge levererade återigen ... för ett år sedan var vi i nordnorge och på Lofoten. Det var sanslöst härliga dagar med kanonväder och många upplevelser. 

Det blev en repris den gångna veckan i Oslo, Lillehammer och Jotunheimen ... kanonväder och många upplevelser. Händelser och utsikter staplades på varandra ... varenda dag.

Madeleine och Johan har vi inte tidigare rest med eller umgåtts med någon längre tid ... det blev en härlig och inspirerande vecka tillsammans. Alltid kul att lära känna människor mer än vid korta möten i samband med exempelvis orienteringar.

Idag blir det en dag med "återställning" typ klädtvätt. Redan imorgon lyfter vi dock igen. Det blir färd till två orienteringslopp i Karlshamn. Detta tillsammans med barnbarn #2. Äldsta barnbarnet åker till Västerås och SM i sprintorientering. Men vi sammanstrålar i början på nästa vecka i Västervik där det blir mer orientering innan Gotland väntar med 2+3-dagarstävlingar.

Hemåt …

Igår pustade vi ut efter turen på Besseggen genom att dra till Nordeuropas högst belägna parkeringsplats mellan Galdhøpiggen och Glittertind ... Norges två högsta bergstoppar. 

På sluttningen var det full aktivitet med utförsåkning. Det lockade lite grann att köra ett åk ... men vi konstaterade att det förmodligen var skönare att pusta ut tillsammans med gammalrenen framför boendet i Bessheim ... och så var det!

Idag ställdes riktningen in söderut under tidig morgontimma ... tillbaka till Sverige och Vänersborg. Johan skötte ratten hela tiden och hela vägen medan vi övriga tjötade, lyssnade på sommarpratare och tupplurade.

Vi hann också med några stopp: vid skidcentrat Beitostölen ...  vyn över Utöya ... Hogdal där mina "förfäder" bodde.

Oj, oj, oj …

Tufft, det är bara förnamnet om man ska recensera vandringen eller rättare sagt klättringen på och längs med Besseggen i Norge. Det var slitsamt och alla tendenser till höjdrädsla var man tvungen att förtränga. Vi gick ungefär 17 kilometer och det krävdes 1100 höjdmeter upp och lika många ner. Terrängen var stenig ... har knappast sett så mycket sten samlat på ett fjäll ... jobbigt att gå då man hela tiden var tvungen att ha koll på fotisättningen.

Men ... vi hade tur med vädret som var sanslöst vackert; kanonblå himmel, het sol och så gott som vindstilla. Vyerna och utsikterna var minst sagt magiska!

Känner efter denna tur så stor beundran och respekt för Madeleine och Gunilla ... wow vilken insats!

Vi började med att åka båt från Gjendesheim till Memurubu. Därifrån började det brant uppför och så fortsatte det:

Extra tufft var det de avslutande kilometrarna nerför. Lårmusklerna fick sig en rejäl ansträngningsdos. Det sved i båda Quadriceps femoris (de fyrhövdade lårmusklerna).

Vandringen/klättringen var tuffare än vi trodde både fysiskt och "mentalt". Vad gäller det senare ska man inte ha höjdskräck. Branterna i nära anslutning till leden stupar lodrätt sådär 300-400 meter. 

Alltså ... underskatta inte att ta dig an en av Norges allra populäraste vandringsleder! Men är du någorlunda tränad, har lite "pannben", vill utmana dig själv och få uppleva hänförande vyer så tveka inte! Du kommer att bli rik ... rik på upplevelser!

Bergen väntar …

Efter utcheckning från hotellet igår drog vi återigen till Sjusjøen och en långdistanstävling. Det blev sittlift upp till starten belägen på kalfjället med målet  en bit ner på den skogsbeklädda sluttningen. Terrängen var betydligt trevligare än lördagsvarianten.

Under sen eftermiddag bar det sedan via Gudbrandsdalen till Bessheim som blir vår hemvist tre nätter.

Idag väntar en 15 kilometer lång vandring på Besseggen som beskrivs på följande sätt i säljbroschyren: - Det er gode grunner til at Besseggen er en av landets mest populære turer. Den fantastiske utsikten over ville Jotunheimen og de bratte passasjene gir en god følelse av mestring. Turen gir en luftig følelse med det grønne Gjende 400 meter lenger ned på den ene siden, og det dypblå Bessvatnet på den andre.

Vackert väder utlovas och just nu i tidig morgontimma visar det sig att himlen är blå, solen skiner och det är vindstilla. Måtte det hålla i sig de 7-8 timmar det tar att genomföra vandringen ... ska bli spännande!

Vi laddade under söndagskvällen upp med en superb trerättersmeny:

- Fjellaure frå eitt av dei fine fjellvatna rundt oss i Jotunheimen  

- Reinsdyrkjøt frå Vågå Tamreinlag  

- Heimelaga karamellpudding

Ny sportgren …

Igår förmiddag åkte vi upp dryga 500 höjdmeter i terrängen öster om Lillehammer. Målet var Sjusjøen där längdtävlingarna på skidor avgjordes under vinter-OS för trettio år sedan. 

Vi var där en dag vid årsskiftet 2018-2019 och åkte skidor men nu såg det annorlunda ut ... ingen snö!

Andra etappen på O-festivalen bjöd på medeldistans i ett  terrängområde som var så där lagom löpvänligt; stenigt och högt blåbärsris. Dessutom bitvis detaljfattigt och begränsad sikt: svårt var det!

Mycket hände på arenan där närmare 2000 startande fanns. Efter loppet kunde man testa på olika orienteringsvarianter. Mycket innovativt var orientering för de med synnedsättning.

Efter loppet åkte vi till Olympiaparken och besiktigade hoppbackarna både uppifrån och nerifrån innan vi drog in i idrottshallen för att kolla in det spektakulära "ägget" som användes vid OS-invigningen.

Där pågick samtidigt norska mästerskapen i "drill". 

Det är en sport som innehåller stavteknik, dans och gymnastik, en bedömningssport som påminner lite om rytmisk gymnastik men istället för bollar och band använder man drillstavar. Man tävlar i Team, Duett och Individuellt och deltagarna är indelade i minior, junior- och seniordivisioner. Det blev en spännande inblick i en för oss obekant tävlingssport. 

På plats i OS-ort …

Gårdagen inleddes med slottsbesök och vi skymtade någon från den kungliga familjen som anlände med svart bil övervakad av poliser både till häst och till fots. 

Det promenerades naturligtvis på paradgatan Karl Johan innan det var dags att dra norrut mot Lillehammer. 

Två stopp gjordes dels vid Eidsvoll verk där den norska grundlagen antogs den 17:e maj 1814 samt Hamar. Där kollade vi den spektakulära ishallen i form av ett upp- och nervänt vikingaskepp. Hallen byggdes till OS 1994. 

På kvällen väntade sprintorientering mitt i Lillehammer. Det hade blivit strul med vår anmälan och en ändring av starttiden behövdes. Jag tänkte att vi nu skulle mötas med det-går-inte och huvudrusk men det var precis tvärtom; det-ordnar-vi och inga problem! Vilket trevligt och positivt bemötande och fördomarna om Norge och norrmän förpassades djupt ner i papperskorgen.

Efter loppet blev det lite svensk midsommar. Johan och Madeleine hade fixat till sill, gräslök och potatis - det satt utmärkt under sen kvällstimma.

Ytterligare en innehållsrik höjdardag bockades av!

Midsommar …

Midsommarafton i Norge detta år ... en repris från några decennier sedan då barnen var barn och det blev något av en tradition att dra till Norge och orienteringstävlingar i Östfold och Osloområdet denna långhelg. 

Ikväll börjar vi med en sprinttävling i de centrala av Lillehammer och under kvällen blir det lite svensk midsommarkänsla med sill och potatis. Våra medresenärer Johan och Madeleine har förberett detta.

Efter en god natts sömn vaknar vi upp med ett strålande solsken i kvarteret Grünerløkka. Intrycken från gårdagen var starka ... en minst sagt häftig dag med bra flyt och massor av kolla-in. Johans navigerande när vi billedes förflyttade oss mellan olika stadsdelar imponerar.

En del av det som kollades in har tidigare beskådats men mycket var nytt. Imponerades så av operahuset ... en arkitektonisk skapelse som var helt otrolig ... det var ett tag sedan jag fick en sådan wow-känsla av ett byggnadsverk.

Oslo levererade ... men smakar det så kostar det. Det är inget billigt resmål. Kronorna rullar snabbt när inträden, matintag, parkeringsplatser osv ska betalas.

Dagen idag kallas "Sankt Hans" i Norge men den firas inte alls på samma sätt som på hemmaplan. Men närmare 2000 deltagare kommer nog att trivas när Orienteringsfestivalen ikväll drar igång i orten som arrangerade vinter-OS för trettio år sedan.

Innehållsrik dag …

Oj vilken höjdardag idag när vi ”gjorde” Oslo … Kontiki … Raa … Fram … Holmenkollen … Vigelandsparken … Munch … Operan …

Västerut idag …

Det har varit  några dagar med "rehab" så att sträckningen i låret ger med sig ... det går bra och det känns bra ... men det blir av försiktighetsskäl ingen start på dagens veteranlöp som också är det sista för vårsäsongen. 

Fokus är nu inställt på Norge där vi ska vistas under en dryg vecka. Det blir en "road-trip" och detta tillsammans med de goda vännerna Johan och Madeleine som inleds under mottot det-finns-annat-i-livet-än-orientering. Oslo väntar med sina sedvärdeter och attraktioner. Vi har varit där tidigare men aldrig på konstmuséet med Edvard Munchs konstverk  ... ett besök där är planerat och en hel del annat - ska bli kul!

Veckoslutet ska tillbringas i Lillehammer ... och då med orientering! Tre tävlingar står på programmet; sprint, medel och långdistans ingående i O-festivalen!

Därefter blir det ytterligare några dagar präglat av det-finns-annat-i-livet-än-orientering. Jotunheimen är ett av Norges mest populära områden för vandring och är ”jättarnas boning” enligt fornnordisk mytologi. Resmålet och tanken är vandring längs den populära Besseggen, en mäktig led med storslagen utsikt.

Återställning och återblick …

Idag ska kropp och utrustning återställas. Under gårdagskvällen summerade Gunilla och jag våra helgupplevelser på olika håll ... hon och yngsta barnbarnet på ridläger utanför Gränna och jag med övriga barnbarn och deras föräldrar i Helsingborg och Helsingör. 

Ridlägret var sammantaget en kul upplevelse med mycket ridning och hästskötsel. 

Dygnen på båda sidor om Öresund var intensiva. Programmet är minst sagt tajt men vi hann med härlig samvaro runt frukost- och middagsborden. 

Det finns en del utvecklingspotential hävdade äldste sonen när han summerade tävlingen "Tre skåningar och en dansk". Jag håller helt med honom och det gäller framförallt det logistiska typ anslutningsresor, avstånd från parkering till arenor och lite annat smått och gott. Känslan just nu är att förhållandevis mycket tid (för mycket) åtgår till transporter, väntan, köa och stundtals olika grader av jäkt och stress. Gissar att arrangörerna har en del funderingar framför sig inför kommande år om tävlingen ska behålla sin attraktionskraft. 

Avklarat …

Det blev start på både tredje som fjärde etappen trots tveksamheten på grund av sträckningen i låret. Yngste sonen uppmanade och föreslog trippande löpsteg och inte falla för frestelsen att ta ut fulla löpsteg. Gjorde det på ett disciplinerat sätt och det funkade även om det kändes stramt vid varje fotisättning. 

Hade också lite "flyt" vad gäller placeringar då konkurrenter bommade en eller flera kontroller. Därför blev det överraskande en bronsplacering sammanlagt ... men imorgon måste en behandling bokas in hos "knådarn" Viola.

För övriga delar av storfamiljen gick det bra. Äldsta barnbarnet toppade sin klass, barnbarn #2 och #3 blev 4:a respektive 10:a i H16-klassen, svärdöttrarna trea och fyra i D40 och yngste sonen tog ett brons.

Avslutningsdagen bjöd på perfekt väder med värmande solsken och det var skönt för slitna kroppar att pusta ut.

Som vanligt …

I de södra delarna av Helsingborg avgjordes den första etappen av "Tre skåningar och en dansk" ... drog på mig en sträckning i låret vilket hämmar löpningen. Illa ... har klarat mig från skador under lång tid men nu var det tydligen dags.

Andra etappen avgörs som vanligt i Helsingör, Danmark .... och det blev som vanligt ... köer, väntan, halvkaos när transporter inte går i tid och deltagare blir bekymrade/ irriterade/ilskna när de kanske inte hinner till sin start. Samma skeende år efter år. Ett skeende som enkelt skulle kunna undvikas genom att tillämpa så kallad fri start. Kan inte förstå varför detta går bra och fungerar bra på etapp 1 men inte på övriga!?!

Men ... tur hade vi med vädret, sol och varmt när vi sprang men sedan kom nederbörden i form av skyfall. Förhoppningsvis går detta över innan kvällsetappen.

Startade på etapp 2 trots sträckningen och hankade mig runt men det känns inte bra. Får se om det blir några fler etapper ...

Gilla läget …

Tisdagskvällen blev sen. Fokus var inriktat på EM-friidrotten och stavhopparen Duplantis ... OK att han skulle fixa guldmedaljen men framförallt spännande att följa världsrekordjakten. Det blev inte så men häftigt att följa.

Idag börjar EM i fotboll ... trist utan Sverige men istället får tummarna hållas på Italien. Har alltid gillat och hejat på Italien. Nu lär det inte bli någon topplacering ... men man vet aldrig.

Så om knappt två månader är det sommar-OS. Kul, kul och det lär bli många timmars TV-koll.

Läste förresten en krönika av Cecilia Giertta på sajten "Idrottens affärer". Hon reflekterar över SOK:s (Sveriges Olympiska kommitté) kartläggning av elitidrottares ekonomiska situation:

"Sverige betalar som nation väldigt mycket mindre pengar till sin idrott överhuvudtaget. Under många år har det pratats om att satsa på bredden för att vi rör på oss för lite. Men inte heller breddpengar finns i något överflöd. Istället är det enskilda sponsorer och initiativ som driver idrotten framåt. Är det verkligen så vi vill ha det? Är det rättvist och framgångsrikt?"

"Vi borde skämmas. Idrotten, med både SOK och RF, har under flera år varnat för den här utvecklingen. Men varje regering vi har tvekar, oavsett partifärg. Många politiker tycks tro att de stjärnor vi ser i de stora fotbollsligorna, eller på tennisbanorna, är detsamma som verkligheten. De spelarnas miljonintäkter skiljer sig alltså avsevärt från mer än hälften av de andra idrottarnas vardag".

Som idrottsälskare är det lätt att spontant nicka instämmande men ... vem ska betala? Giertta ger inte själv något svar men insinuerar att "staten" borde fixa detta, alltså skattebetalarna.

Jag är tveksam, mycket tveksam trots idrottsengagemanget. Det är knappast en prioriterad statlig åtgärd/angelägenhet i jämförelse med de enorma behoven inom sjukvård, skola, polisen osv.

Så toppidrotten och de enskilda elitidrotterna får vackert "gilla läget". Oavsett vad man sysslar med och är hängiven något är uppoffringar och försakelser en del av spelet. Det är något man väljer för att kunna göra något man brinner för. Så därför tycker jag inte att vi som nation "borde skämmas" eller vara generade.

Åt olika håll …

  

Idag drog Gunilla och yngsta barnbarnet till Gränna. Där blir det en långhelg med ridläger. En helg med mycket häst som ska ridas, ryktas, borstas, klappas, kammas och gosas. Gissar att det är Lova som med mest energi tar hand om de fyrbenta.

Jag får nöja mig med att tillsammans med övriga barnbarn och deras föräldrar åka till Skåne. Där väntar fyra sprinttävlingar i Helsingborg och Helsingör; Tre Skåningar och en Dansk. Det brukar vara ett tajt program med förflyttning till olika platser, springa, pusta ut och ta igen sig ... men kul!

Ö-lopp …

Idag bar det ut i västerhavet närmare bestämt till Käringön. En plats där det under ett knappt decennium arrangerats orienteringar. Idag handlade det om 3-stads-veteranernas onsdagslöp. Ett arrangemang som alltid brukar vara spännande med omväxlande bansträckningar på kala bergshällar och i stugområden. 

Svårt ... ja ... då kartan inte är helt uppdaterad och idag var några kontrollmarkeringar inte bara något gömda utan rejält gömda inklämda i skrevor och buskage. 

Vädret var underbart härligt och vi dröjde oss kvar till eftermiddagen. Ett bad i de salta böljorna är obligatoriskt ... och ja, det var skönt!

Grunden avklarad …

Idag lämnade barnbarn #2 grundskolan. Avslutningsdagen började med fotografering mitt i Vänersborg. Under kvällen väntar middag följt av disko i Kulturens Hus.

Till hösten flyttar Gabriel till Jönköping där idrottsgymnasium med orientering som inriktning väntar kommande tre år. Men sommarlovet är fulltecknat med orientering. Kul att vi får vara tillsammans med honom många dagar.

Åren går …

Idag är det 46 år sedan äldste sonen slog upp sina ljusblå ögon på BB i Vänersborg. En stor och fantastisk dag. Vi bodde då i Lilla Edet och hade precis flyttat in i en villa. De första dagarna i sitt liv vaggades han till sömns framför TV:n. VM i fotboll pågick i Argentina. Kanske var det då idrottsintresset tog fart. Ett intresse som fortfarande lever starkt.

Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och mycket har hänt. Tillsammans med Emelie har han fixat till två söner som även dessa har fått idrottsengagemanget genom modersmjölken. Killar som nu befinner sig i de övre tonåren. 

Som mattelärare på gymnasienivå väntar nu sommarlov för Jonas och familjen. Som vanligt inleder vi sommaren tillsammans kommande helg i Helsingborg och Helsingör med orienteringen "Tre Skåningar och en dansk" - då firar vi!

Sommar(regns)land …

Många, många var deltagarna i landets största sprinttävling och det var huvudsakligen ungdomar. Denna spektakulära tävling på bad- och nöjesparken mellan Skövde och Skara har arrangerats i många år och vi har deltagit flera gånger. Dock är frågan om dagens banor var bland de allra mest utmanande och kluriga genom åren. Arrangemanget var som vanligt av toppklass trots det omväxlande vädret, stundtals skyfall och stundtals sol.

Både Gunilla och jag toppade våra respektive klasser och belöningen blev en påse med matvaror ... bra tycker vi!

När tävlingen var avklarad väntade alla åkattraktioner och badmöjligheter men ... vädret ställde till det med häftiga regnskurar och blåsiga förhållanden. Trist, trist!

Dubbellopp …

Under grå himmel och stundtals hällregn avgjordes idag två sprinttävlingar i Axvall mellan Skara och Skövde. Banläggarna bjöd på lätta banstråk så det gällde verkligen att inte ens göra den minsta lilla kontrollbom och sträva efter att snåla in på löpmetrarna.

Det blir en lång tävlingsdag med två etapper och däremellan 2-3 timmars vila och återhämtning. Lite väl långdraget och frågan är varför denna långa paus?

Något nedkylda kändes det så skönt att ta en lång varm dusch på boendet i Skara. Under kvällen väntar gemensam middag med barn och barnbarn ... därefter uppladdning inför Sommarlandssprinten imorgon med närmare 3000 startande.