Varför som ett museum?

Genom åren har många, många klubbstugor besökts och undersökts. Det finns då anledning att reflektera en stund och ställa sig frågan varför de ser ut som de gör oavsett om det handlar om fotbollsklubbar, orientering eller varpa. Varför har man valt att göra muséer av alla dessa lokaler och stugor. 

Väggarna pryds av svart-vita foton som många gånger har antagit en gulblek nyans. Huvudsakligen är det allvarstyngda män som figurerar runt styrelsebord eller poserar med idrottsredskap och pokaler. 
Ett glasskåp av vitrintyp verkar vara en standardmöbel. På hyllorna staplas dammiga plaketter, oputsade pokaler och träsnidade figurer föreställande idrotten som utövas. Oftast brukar dessa prisskåp vara försedda med rejäla låsanordningar. Man frågar sig varför; är det någon som överhuvudtaget skulle komma på tanken att plocka med sig en oansenlig DM-plakett i plåt från 1963 eller en tennpokal som antagit en minst sagt mörkgrå nyans. 
En och annan lagerkrans brukar också vara upphängd. Kransar med band som någon gång för länge sedan varit färgstarka men där glansen flagnat och inskriptionen försvunnit.

Väggarna och hyllorna dryper av forntid och traditioner. Väldigt sällan ser man någon som stannar till, begrundar och tittar på dessa reliker och väldigt sällan ser man foton och annat från nutiden; om det som hänt alldeles nyligen. 

Man kan fråga sig vad man som klubb vill kommunicera och uppnå? Är det en tanke om att det-var-bättre-förr ... eller ska det inspirera till framtida stordåd ... eller vill man hålla liv vid något som i första hand föreningens gamlingar har kopplingar till.
Vän av det förflugna och klubbhistorik opponerar sig naturligtvis nu. Man måste väl vara medveten om sin historia och hedra de som en gång har kämpat och varit framgångsrika!?! Visst  är det så, men med måtta. Tona ner det förflutna och förgångna. Lämna dåtid. (Den egna klubben har valt att rensa väggarna och digitaliserat alla gamla foton och laddat upp filerna på en dator. Nu kan tillbakablickandet göras tillsammans med gelikar framför en skärm i ett hörn av klubbstugan.)

Låt istället väggar prydas med inspirerande bilder. Häftiga nutidsfoton av actionkaraktär. Visionsbilder som skapar känslor, lust och viljekraft. Affischer som signalerar spänning, attraktivitet och kittlar nyfikenheten.
Så snälla alla lokalansvariga, vaktmästare och stugkramare vädra ut museidoften och släpp in frisk livsluft!