Det var ett riktigt ruggigt väder som mötte de omkring 400 deltagarna när Häxjakten gick av stapeln. Men både målområdet och samlingsplatsen var förlagda inomhus i Arena Vänersborg. Där kunde deltagarna värma sig, byta om och summera sina lopp i en betydligt mer behaglig miljö.
Banorna som erbjöds gick genom bostadsområden och mindre skogspartier och höll en relativt lätt teknisk nivå. De var överlag snabblöpta. Samtidigt innebar den stadsnära miljön vissa utmaningar, både för löpare och arrangörer. Att arrangera tävling i sådana områden kräver alltid lite extra. Många boende ska informeras, hänsyn måste tas till trafik och privatliv, och det finns ofta begränsningar som påverkar banläggning och genomförande.
Själv ansvarade jag för en passage längs en drygt kilometerlång vägsträcka, vilket innebar en hel del planering och koordinering. För att säkerställa löparnas trygghet satte vi upp ett flertal varningsskyltar, placerade ut marschaller och hade naturligtvis funktionärer på plats som övervakade passagen. Allt fungerade som det skulle,och det var en lättnad att konstatera att tävlingen kunde genomföras utan några incidenter.
Framåt elvatiden började tävlingen lida mot sitt slut. Samtliga deltagare hade gått i mål, resultaten var publicerade och priserna delades ut till välförtjänta vinnare. Därefter tog nästa fas vid, förberedelserna inför dagens sprinttävling drog igång. Med det kunde ännu en upplaga av Häxjakten läggas till handlingarna och med det känslan av ett väl genomfört arrangemang.