Två orienteringar denna helg och två olika upplevelser. Igår stod medeldistans på programmet, i samma terräng som SM-natten avgjordes i. Variationen och möjligheterna till vägval gjorde banorna både utmanande och inspirerande precis så som nattorientering ska vara när den är som bäst.
När det gäller SM verkar det, av allt att döma, ha varit ett riktigt lyckat arrangemang. Arrangörerna i OK Skogshjortarna visade återigen prov på sin rutin och kvalitet. Allt flöt på, både under mästerskapet och under medeldistansen.
 |
Idag blev det en helt annan typ av upplevelse. Vi begav oss långt upp i Bohuslän, till en trakt som närmast kan beskrivas som ödslig och stillsam. Terrängen bjöd inte alls på den klassiska, kuperade och detaljrika bohusterrängen utan påminde snarare om de mer detaljfattiga och flacka områdena i Skaraborg. En annorlunda utmaning, men kanske inte lika tekniskt stimulerande.
Dessutom gjorde vädret sitt. Kylan bet i kinderna och vinden gav dagen en rå och bister känsla. Det var en sådan där söndag då man verkligen påminns om att våren fortfarande tvekar. Och oj vad man längtar efter den där riktiga vårvärmen när kroppen får svettas i solen och naturen börjar vakna på allvar.
