 |
Idag sprang vi tävlingen Hökensåsracet strax väster om Vättern. Här brukar terrängen vara sådär härligt varierad ... lättlöpt, snabb och med fin sikt över de öppna tallhedarna som nästan bjuder in till att bara flyta fram. Men den här gången ville skogen något annat.
Istället möttes vi av en mer krävande bana. Det var gnetigt och pinnigt, med ris och grenar som grep tag i steget och partier som stundtals var riktigt svårframkomliga. De kyliga vindarna och de där sporadiska regndropparna innan start gjorde inte saken mer lockande tur att tjockjackan fick följa med och göra sitt jobb.
 |
Men när startskottet väl hade gått och vi kommit in i skogen förändrades känslan. Där inne väntade ändå löphärliga förhållanden, och kroppen hittade rytmen trots underlaget. Pulsen höjdes dock av en helt annan anledning än backar och tempo, plötsligt dundrade tre riktigt stora vildsvin förbi i full fart. Ett möte som verkligen gav respekt. Det är något särskilt med att stå öga mot öga med naturens kraft på så nära håll.
Efter loppet och en stunds återhämtning bar det av mot Lassalyckan i Ulricehamn för övernattning tillsammans med svärdotter och barnbarn nummer två. En fin avrundning på dagen, med både äventyr och gemenskap.
Imorgon väntar nya utmaningar. Då går färden vidare mot Gällstad och ännu en tävling.
