fredag 10 april 2026

SM i mörker …


Om några timmar går startskottet för SM i nattorientering. Det är en av årets speciella tävlingar inom orienteringen där pannlampornas sken ersätter dagsljuset och där både teknik och en del mod sätts på prov i den mörka skogen.

Årets mästerskap omfattar två seniorklasser och fyra juniorklasser. I startlistorna finns även våra två äldsta barnbarn. Bara det gör tävlingen mer laddad än vanligt.

Arenan är förlagd till skogarna runt Magra, ett litet samhälle knappt en timmes bilfärd från Vänersborg. Tankarna har gått fram och tillbaka under dagen: ska vi åka dit och uppleva allt på plats eller inte?


Det är något särskilt med nattorientering live. Mörkret, speakerrösten som studsar mellan träden, spänningen när löparna plötsligt dyker upp ur skogen. Samtidigt ... det innebär också att stå ute i kylan i timmar, långt in på småtimmarna, och försöka hänga med i lopp som ofta är svåra att följa i detalj.

Efter många överväganden landade vi till slut i det mer bekväma alternativet: vi följer tävlingen hemifrån, via sociala medier och liverapportering. Ett beslut som känns klokt även om det säkert kommer att sticka lite i kroppen när man vet vad som pågår där ute i mörkret.


Kanske var det ett gammalt minne som vägde in. Första gången jag upplevde ett natt-SM var 1967 i skogarna runt Kobergs slott. Det var en annan tid. Bara en klass, herrar, och ett ihållande, genomträngande regn som aldrig tycktes ge med sig. Tävlingen kändes oändlig där man stod och försökte följa det som gick att uppfatta i mörkret. Damer och juniorer fanns ännu inte med i mästerskapssammanhanget. Det säger något om hur sporten har utvecklats.


Ett annat minne är från 1978, då natt-SM återigen avgjordes i närområdet. Den gången var skolgården i Väne-Åsaka målplats och jag själv stod som tävlingsspeaker genom hela natten ... ett roligt minne som fortfarande lever kvar.


Imorgon blir det ändå lite närkontakt med terrängen. Då väntar en medeldistans i samma område men i dagsljus. Det är något helt annat, men också en påminnelse om hur olika orienteringen kan upplevas beroende på tid på dygnet.

Och kanske, när man står där i förmiddagssolen känns det helt rätt att nattens dramatik fick utspela sig på avstånd medan man ändå fick vara med på ett sätt.