Gårdagskvällen tillbringades på en höjd i Ursandsskogen. Var instruktör/handledare/funktionär när en av klubbens ungdomsgrupper hade så kallad stjärnorientering. Det var ett svårorienterat område men gruppen klarade det riktigt bra. Övning ger färdighet lär någon ha sagt.
Nu var det gruppen som tränar och tävlar flitigt. De är skogsvana vilket så tydligt syns på löpfarten. Man är van vid att hoppa över vindfällen och driva på när det är slyigt.
Ska bli intressant att se hur många som är kvar om två-tre år. Förutsättningarna finns. Det är ett sammansvetsat gäng som verkar trivas ihop. En tydlig gemensam nämnare finns. Föräldrarna är orienterare. Det är bara att konstatera att detta är en nästan avgörande faktor. Det krävs stöd och uppbackning på hemmaplan. Men ... vad göra med talanger och andra intresserade som inte har supporten?
