Idag kördes sprutan in ... den med första dosen av anti-covid-droppar. Genom åren har det blivit många, många vaccinationer. Detta särskilt under vistelsen på södra halvklotet. Det var sprutor mot allt möjligt. Som barn var det inte roligt med dessa sprutor. Sprutorna var på den tiden minst sagt stora och det verkade som om nålarna alltid var överdimensionerade ... och ont gjorde det. Idag var det en liten behändig plastmanick av engångskaraktär med fin nål.
Mycket har tyckts, sagts och åsiktas om vad gäller det pågående vaccinationsprogrammet. Har naturligtvis tagit del av alla vittnesmål och skillnader mellan olika regioner men även inom dessa. Emellanåt verkar saker och ting underliga och besynnerliga. Själv har jag förvånats över den omständiga rutinen att bli kallad och att boka tid. Det var inte som jag trodde att man kunde gå in på en hemsida, klicka i några rutor och så var allt klart typ som när man beställer tid för däckbyte. Nej, det var telefonsamtal, långt sådant och väntan. Ett tanke for genom huvudet, hur ska det bli vid själva vaccineringstillfället?
Parkerade på NÄL efter att följt de oranga anvisningssklytarna. Steg in genom dörren och där började själva proceduren. Det var så proffsigt upplagt med en mycket genomtänkt logistik - det var så imponerande! Mina förutfattade tankar om oreda och dålig ordning kom verkligen på skam ... SKÄMS säger jag till mig själv!
Nu är det bara att hoppas att en skyddande effekt blir resultatet men det tar tid. Om sex veckor blir det stick #2 och tills dess gäller fortsatt försiktighet, hålla avstånd och undvika trängsel!
