Det finns dessa dagar anledning att fundera kring en strof från Hoola Bandoola Band och Mikael Wiehe: Vem i hela världen kan man lita på? Låten från 1970-talet handlar om begrepp som tillit, förtroende och svek.
Har följt alla turer kring Sveriges NATO-ansökan. Det har varit minst sagt en turbulent tid med utfästelser, åtaganden och löften. Ibland tycks allt vara klart men så kommer ett nytt ultimatum som kullkastar tidigare dekret. Det är ett märkligt spel som makthavarna håller på med ... vem i hela världen kan man lita på?
Vad händer inom NATO om inte tilliten finns och lever; kommer medlemsländerna verkligen leva upp till de föresatser man pliktat sig att leva upp till?
Spelet som pågår är farligt. Det är farligt för de "vanliga" människorna. Beteenden, uppträdanden och handlingssätt som överheten och pamparna tillämpar tenderar också att sippra ner i alla typer av mänskliga möten och sammanhang. Det sås frön till misstro och skepticism som över tid växer till sig. Ett gott samspel bygger på tillit och förtroende eller som den lilla ordramsan understryker:
Tillit är en viktig sak,
stavas samma fram och bak ...
