Man undrar vad som ska bli eftermälet i framtida tillbakablickar och årskrönikor om vecka 11 anno 2020 i Svea rike. Oj så många larmrapporter, inskränkningar, restriktioner, begränsningar, inskränkningar och undantag det har införts den gångna veckan. Nu väntar några veckor när man ska leva med detta ... att vara disciplinerad och visa respekt för de förhållningssätt och förordningar som vi uppmanats och utmanats till.
Uppenbarligen har väldigt många tagit till sig med vad som beslutats. Medier rapporterar om tomma varuhus, öde torg, stängda restauranger, tomma läktare och inställda flyg. Förhoppningsvis blir effekten verkligen den att coronavirusets framfart stagnerar och ebbar ut.
Generellt tycks merparten acceptera detta och förlika sig med tanken att man under några veckor ska/bör/måste ändra på vardagliga rutiner. Men emellanåt kan jag höja något på ögonbrynen när en del inte tycks bry sig eller mer eller mindre uttrycker att förändrat beteende bara gäller för "nån annan". Alltså ... att man själv kan fortsätta med sina vardagliga vanor, rutiner och bara köra på i de gamla vanliga hjulspåren. Lite märkligt kan tyckas ... beror det på trots eller bristande förståelse eller vet man något som vi andra inte har insikt om?
Just för dagen så är förhoppningen att några orienteringskompisar och andra orienterare ska hitta transport hem. Rolf och Majbritt befinner sig i Grekland och skulle ha deltagit i Medelhavsmästerskapen (MOC) som avbrutits abrupt. Nu är fokus inställt på att sig hem på något sätt.
Ulf och Annelie befinner sig på Cypern där de idag springer sista etappen av en femdagarstävling. Imorgon hoppas de kunna komma på ett flyg till Stockholm.
Bara att hålla tummarna och det hårt för att hemresan ska lösa sig.
