måndag 15 maj 2023

Födelsedag …

Igår var det söndag. För 73 år sedan var det också en söndag den 14:e maj. Då slog jag upp mina blå ögon strax före tolv på Betaniasjukhuset i Dundee, Sydafrika.

Gårdagen firades inte med ovationer och tårta utan istället blev det en heldag orientering med tävling både på för- och eftermiddagen - inte så dumt!




Den närmaste månaden ändrar tävlingsprogrammet karaktär. Nu blir det många sprintlopp huvudsakligen i urban miljö. Igår var det också en kamp om DM-tecken dels individuellt men också stafett. Detta i Nolhagaparken i Alingsås med den framgångsrika klubben Skogshjortarna som arrangör. 

Det var en vårsolig morgon men senare under dagen blev det en ständig växling mellan regnskurar och uppehåll. 

I sprintlopp brukar det oftast bli sekundstrider. Det gäller att välja vilken sida man springer förbi ett träd och strävan är hela tiden att spara in på löpmetrarna samtidigt som högsta fokus på kartläsning gäller. 

Igår hade jag sekunderna på min sida. Med 14 sekunder tillgodo bärgades ett DM-guld. Gunilla var lika många sekunder efter i D70-klassen och fick nöja sig med en andraplats. Äldsta barnbarnet blev tvåa och hans lillebror trea distanserad med 22 sekunder. Det är tajt!


Så väntade tre timmars vila innan stafetten. Yngre generationer utmanade varandra på frisbeegolf under väntetiden medan äldre tyckte det var skönast att fördriva tiden sittandes och snackandes på campingstolar av olika slag.


I regelverket anges vad som gäller i stafetten: det löps i tvåmannalag där varje löpare springer två sträckor (sträcka 1 och 3 respektive 2 och 4) således fyra sträckor per klass. I veteranklasserna får inga löpare under 35 år delta och den sammanlagda åldern på löparna ska vara lägst den som klassbeteckningen anger. Damer får tävla i herrklass, men herrar får inte tävla i damklass.


Detta innebar för dagen att Gunilla fick tävla i herrklassen minst 140 år tillsammans med mig. Vi sprang in på andra plats besegrade av de rutinerade veteranerna från Orinto i Bollebygd med dryga fyra minuter. Jag imponerades av Gunilla. Hon levererade starka lopp på de mycket löpbetonade banorna. 


Det blev en lång dag med mycket samvaro och umgänge. Nedan ett exempel på eftersnack i pausen mellan loppen; äldsta sonen tillsammans med sönerna två samt farmor och mormor. Skogssporten sticker ut på ett härligt sätt med gemenskap över generationsgränser.