Årets O-Ringen blev lite annorlunda för vår del. För första gången på länge valde vi att pendla hemifrån varje dag i stället för att bo tillsammans med barn och barnbarn. Det innebar att vi gick miste om den speciella gemenskapen som brukar uppstå när vi vistas under samma tak. Kvällarna med gemensamma måltider, kartdiskussioner, skratt och analyser av dagens bommar är nästan lika mycket O-Ringen som själva tävlingarna. Den biten saknade vi även om pendlandet fungerade över förväntan.
Veckan gick som vanligt fort. Banläggarna bjöd på tekniskt utmanande orientering i varierad terräng där varje etapp hade sin egen karaktär. Det har varit precis den typ av orientering som gör O-Ringen till något alldeles speciellt kluriga vägval, detaljrika partier och banor som belönat både koncentration och uthållighet.
Nu känns det skönt att få pusta ut. En O-Ringenvecka är betydligt mer krävande än man kanske först tänker sig. Förutom själva tävlingarna handlar det om långa dagar med mycket gående, stående, väntande och transporter. Lägg därtill tidiga morgnar, sena kvällar och tusentals människor i rörelse, så förstår man att både kropp och huvud blir ordentligt trötta.
Samtidigt är det just mötena som gör veckan så speciell. Överallt träffar man gamla vänner, tidigare klubbkamrater och orienteringsbekanta från hela landet. Några möten blir långa samtal, andra bara ett snabbt hej på väg till start eller från mål men alla bidrar till den speciella O-Ringen-känslan.
Det går inte att nog hylla de tusentals ideella funktionärer som gör ett arrangemang av den här storleken möjligt. Deras engagemang, tålamod och arbetsinsatser är imponerande. När deltagarna nu reser hem kan de också känna stolthet över att ha levererat ett arrangemang av högsta klass.
Sammanfattningsvis lämnar O-Ringen 2026 ett mycket gott intryck. Det blev en vecka fylld av orienteringsglädje, gemenskap och fina upplevelser. Arrangemanget förtjänar utan tvekan högsta betyg och nu börjar, som många gånger tidigare, den stillsamma nedräkningen till nästa O-Ringen.