 |
Det senaste dygnet har sociala medier översvämmats av en närmast osannolik mängd bilder, videoklipp, satirteckningar och memes som riktar skarp kritik mot FIFA:s beslut att inte stänga av en amerikansk spelare. Beslutet har väckt starka reaktioner och blivit en symbolfråga för många fotbollsanhängare, som upplever att idrottens grundläggande principer om likabehandling och rättvisa har satts ur spel. När USA:s president Donald Trump dessutom tillskriver sig äran för utgången förstärks bilden av att politiska intressen riskerar att påverka idrottens oberoende.
Reaktionerna från fotbollsvärlden har varit minst sagt kraftfulla. Förbund, experter, supportrar och neutrala observatörer uttrycker frustration och misstro mot ett beslutsfattande som uppfattas som inkonsekvent och svårförklarligt. Den omfattande satiren i sociala medier är därför inte enbart ett uttryck för besvikelse över ett enskilt domslut eller disciplinärt beslut. Den fungerar också som en bredare kommentar till den växande oro som finns kring relationen mellan internationell idrott, makt och politik.
Samtidigt blottlägger den digitala opinionsbildningen ytterligare en dimension. Bakom humorn, ironin och de vassa formuleringarna kan man urskilja ett betydligt djupare missnöje ett förakt mot USA:s president och den politiska maktutövning han anses representera. I detta perspektiv blir FIFA-affären mer än en fotbollsfråga; den utvecklas till en arena där misstro mot institutioner, politiskt inflytande och ledarskap kanaliseras genom idrottens globala genomslagskraft.
Man kan bara sucka ... skaka på huvudet ... stå frågande ... häpna ... bli uppgiven ... dra efter andan ... bli mållös ... tappa orden ... känna en djup uppgivenhet ... se på det hela med bestörtning ... och känna stor misstro!
