 |
Den franska nationaldagen brukar vara en dag fylld av stolthet, fest och fyrverkerier. Men i år blev den i stället en riktig fotbollsmässig käftsmäll. Spanien körde över Frankrike i VM-semifinalen och vann rättvist med 2–0 efter att ha kontrollerat matchen från början till slut. De spanska passningarna satt som på ett snöre medan Frankrike mest jagade boll och aldrig riktigt fick sitt offensiva spel att fungera. Förbundskaptenen Didier Deschamps konstaterade efteråt att hans lag helt enkelt var det näst bästa laget för dagen.
Vad hände egentligen? Var det en härdsmälta, en taktisk miss eller bara ett möte med ett lag som just nu spelar världens bästa fotboll? Kanske lite av allt. När motståndaren både springer mer, tänker snabbare och dessutom har självförtroendet på topp blir även ett världslag som Frankrike ganska mänskligt. För fransmännen blev den 14 juli 2026 sannolikt en nationaldag de helst vill glömma.
Själva laddade vi upp inför semifinalen på ett betydligt lugnare och trevligare sätt med Femkvällars i Skaraborg. Där bjöds vi på orientering av det bushigare slaget. Tät vegetation, ris och sly gjorde så att det mycket handlade om terrängkamp. Värmen gjorde förstås sitt men trots höga temperaturer var det ändå ett härligt löparväder när skogen gav lite skugga.
Det är fascinerande hur olika två tävlingar kan vara. På fotbollsplanen blev Frankrike utspelat av ett bländande Spanien. I skogen var motståndaren inte ett landslag utan buskar, blåbärsris och svettiga höjdkurvor.
