När vi kom hem från jul- och nyårsfirandet söderut för ett år sedan noterade bloggen följande rader:
“Ååå sicket elände … ååå sicket rysligt snöelände …" Det var den spontana och reflexmässiga kommentaren efter återkomsten till Svea rike. Snöigt, isigt, slipprigt, halkigt, minusgradigt – ja, antitesen till hur det varit i spanska Alicante under jul- och nyårshelgerna.
Ett år senare är det märkligt nog exakt samma ord som gör sig påminda: Ååå sicket elände … ååå sicket rysligt snöelände! Vid hemkomsten möttes vi återigen av snö, is, halka och sex–sju minusgrader. Sverige levererar vinter!
Men samtidigt och det är det viktiga finns tacksamheten där. Nästan två veckor vid Medelhavskusten sätter sina spår på bästa möjliga sätt. Sol, milda dagar och kul tävlingar i strandskogsterräng. Mycket samvaro och häng. Många skratt, långa måltider och samtal som fått ta tid. Härligt härliga dagar som värmer långt in i den svenska vintern.
Nu är det dock dags att växla om. Långkallingar, tjockvantar, pälsluva och varma jackor plockas fram igen. Dubbskor och vinterfodrade tajts görs redo, allt ska iordningställas inför årets första omgång av Vinterracet. Redan i morgon går startskottet vid elvatiden för den gemensamma starten i skogarna strax norr om Uddevalla.
Kontrasten är total. Men kanske är det just så det ska vara: ett hjärta fyllt av Medelhavsvärme, ett landskap täckt av snö och nya steg framåt, rakt in i året som precis har börjat.
