Jag klarar inte av att stå emot frestelser, jag ger ofta efter. Som exempelvis igår, när IK Uven frestade med veteranorientering i Lindome, strax söder om Göteborg. Det handlade om en sprint i villabebyggelse och ett femtiotal hugade mötte upp i det grå och småkyliga vädret. En smakfull frestelse måste sägas med bra banor som krävde intensiv orientering och där besluten behövde tas snabbt och tempot hölls uppe hela vägen. Det var ett tag sedan sprintdisciplinen stod på programmet och just därför kändes det extra roligt att få kasta sig in i den igen.
Som om det inte räckte dök ännu en frestelse upp under tidig eftermiddag. På hemvägen blev det ett stopp för en ärtsoppsbuffé som utan större motstånd lät sig inmundigas. Även där föll jag pladask ... igen!
När mörkret sedan lagt sig blåste isvindar genom Vänersborg. Jag traskade till Skidstugan för en avstämningsträff med kartritare Göran O. som befinner sig i slutskedet av ett kartprojekt. Kartan ska användas vid ett påskarrangemang, och denna dag hade han fått sin beskärda del av utmaningar från de bitande vindarna.
Trots flera lager kläder och skyddande handskar tog kylan sig in överallt. Den bet i fingrar, kinder och rygg, och gjorde sitt bästa för att påminna om att våren fortfarande har en bit kvar. Ändå stod han där, uthållig och noggrann, fast besluten att få de sista detaljerna på plats.
En dag med frestelser i olika former som rörelse, mat och engagemang. Och precis som vanligt gav jag efter.
