Igår var det dags för höstens första veteranorientering. Ett hundratal orienterare hade mött upp vid start- och målplatsen på Hunnebergs östra platå, ett område som bjöd på flack men samtidigt genuint vildmarksbetonad terräng. Här finns inga stora höjdskillnader att tala ommen desto mer skog, mossar, stenar och små detaljer.
Regnmolnen låg tunga över berget och gav en tydlig känsla av att hösten faktiskt är på väg. Men de höll tätt under själva orienteringen. Först när alla hade kommit tillbaka, kartorna lagts åt sidan och det var dags för det sedvanliga eftersnacket över en kopp kaffe, tyckte molnen att det var dags att öppna sig.
 |
Och visst märktes det att årstiden håller på att skifta. Sommarens intensiva grönska börjar så smått ge vika för höstens färgpalett. Här och där hade lövverket redan fått inslag av gult och rött, ormbunkarna har börjat ge upp kampen och viker sig ner mot marken. Naturen håller helt enkelt på att växla om.
Det är något speciellt med veteranorienteringarna så här års. Man träffar gamla bekanta, springer eller lufsar runt i skogen, jämför vägval och bommar och avslutar förstås med fika och en stunds eftersnack. Orienteringen är kanske det centrala, men minst lika viktigt är allt det där runt omkring.
Hösten är på ingång. Och med den kommer en ny orienteringssäsong med färgsprakande skogar, friskare luft och flera tävlingar. Mästerskapsperioden är på ingång med DM, SM och liknande.
